Jag är svag för filmer och litteratur om systerskap. Det är kanske därför Jane Austens romaner har appellerat till mig så oerhört. Vad som händer med Elinors och Mariannes relation i ”Förnuft och känsla” när turbulensen omkring dem är stor är minst lika intressant som kärlekstemat i samma roman. Elisabeth Bennets oerhörda ömhet för sin mer reserverade, konventionella storasyster Jane i "Stolthet och fördom" är lika härlig som hennes slagfärdiga dialoger med Mr Darcy.

Nåja… 

En fransk film om systerskap med förhinder som gått upp i dagarna är ”Il y a longtemps que je t'aime” (Jag har älskat dig så länge) Vilken vacker titel för övrigt!

Kristin Scott Thomas gör Juliette som efter en längre fängelsevistelse får tillfällig logi hos sin lillasyster och hennes familj. Vi vet inte brottet till en början, men historien utvecklar sig allteftersom Juliette försöker anpassa sig till ett liv i frihet.

De två systrarna är varandras kontraster. Lea är utlevande och snabb - Juliette är inbunden och frånvarande. Det finns nog ingen mer passande än Kristin Scott Thomas för den rollen. Som hård granit gör hon sin Juliette. Och man väntar på att första sprickan ska få stenen att krackelera.

Berättelsen har ett försiktigt tempo, och många stunder känns det obehagligt med all ovisshet. Men filmen accelererar, och det som ska komma fram kommer fram. Det är ypperligt bra spelat, och jag blir både omruskad och rörd. Inte av storyn så mycket som av karaktärernas enorma närvaro.

Annat: Jag kan verkligen rekommendera Desiree Dolrons magiskt sköna fotografier på Fotografins hus. Utställningen varar till och med 22 mars.

Passa på!

http://www.ilyalongtempsquejetaime-lefilm.com/

http://www.fotografinshus.se

 

Biosällskapet

12 mars 2009 14:53

Mkt bra recension av en mkt bra film! /S.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På söndag en färd till den stora ön österut. Inte varit där på ett antal år, och det krävs ny musik, ny inramning. Min kropp värker av trötthet, men hjärtat slår. Vi löneslavar... Tankarna kan värka av minnen. Musiken hjälper mig. Alltid. ...

Jag tar sommarlov. På riktigt denna gång. Och lovet är betalt. Det sägs ju att man bör njuta at det man tidigare inte fått, njuta innan man tar det för givet. Således ämnar jag  njuta av betald semester. Tre saker jag har hittills har njuti...

  En kontrasternas dag. På förmiddagen släpar jag mig ut på ett gympapass i Farsta centrum. Fräscht och fint på Friskis & Svettis anläggning. Och mycket välgörande för mig med ett pass efter endast försiktig pilatesträning pga krånglig rygg i flera...

Okej. Så här är läget. Jag ligger efter. I allt möjligt. I att blogga till exempel. Jag ligger efter i att leta upp recept på ekologisk prisvärd mat, jag ligger efter i att bo ståndsmässigt, rymligt, med varsitt rum för mig och mitt barn. Jag lig...

Hela mars har gått och inget skrivet. Mitt liv numera kan kallas ekorrhjul av vissa, och det kanske det är, men på ett hittills trevligt sätt i alla fall. I dag, långfredag - den långa dagen - beger jag mig till japanska bad där det är meningen att...