Gymnasietid, åttiotal, Bromma. Jag var en pluggflicka, levde i en glasbubbla, förlorade mig i Agnes von Krusenstjernas androgyna värld och platoniska förälskelser.

Du var skolans dandy. Du hade så underligt vackert efternamn. Din blick fastnade på mig. Jag förstod det inte.

Du var i det närmaste kultförklarad på skolan, stack ut på ett mycket raffinerat sätt och hade dina allierade. Jag var kylig, livrädd förstås, och ordnad.

Under tre år kom du in i mitt liv med jämna mellanrum – och gick upp i rök som ett flyktigt moln.

Du bodde i stan, jag ute i de västra förorterna. Du besökte mig - mot alla odds –  trädde ogenerat in i mitt flickrum, såg konfunderat på min lampa och rättade till den. Jag stod som huggen i sten.

Hemma hos dig var allt annorlunda. Du bläddrade i italienska modemagasin, lyssnade på Sade och The Smiths. Du tecknade, hade märkliga idéer.

Din mer jordnära teknikorienterade kompis tittade menande på mig: ”Jo, han är lite i det blå.”

Jag var en ung stum blomma. En vacker dag kom du inte till vårt kafémöte. Jag försvann in i glasbubblan igen.

Jag hade hunnit bli 18 år, gick på teaterskola. Vi träffades igen. Jag sov över hos dig. Du fick för dig att röka cigarr på ditt rum hela natten (återigen en av dina märkliga idéer), jag lånade din NK-pyjamas i siden. Mina kurskompisar skrattade gott när jag kom direkt till lektionen på morgonen från ditt hem, och luktade svett och cigarrök.

Du bjöd hem vänner på din födelsedag. Otäcka Östermalmsväninnor med stickiga blickar. De dolde illa sina föraktfulla miner åt mitt hemtjänstjobb som jag hade parallellt med teaterskolan. Då spelade du ”Your Love is King” med Sade och bjöd upp mig till dans. De teg.

Du fick aldrig min kropp, fastän du bad om det försiktigt. Men du anar inte vilka pansar man kan bygga upp när man är rädd. Du anar inte.

Du skickade mig obskyra vykort, men kontakten blev glesare. Du försvann igen.

Du hade ett underligt vackert efternamn. Den sista gången vi träffades  - jag var då 19 år - avböjde jag din inbjudan. Kanske hade jag blivit förlorad om jag tackat ja, eller kanske hade vi hade seglat iväg till ett annat universum. Vem vet.

http://www.youtube.com/watch?v=AjqRPNiBQaY&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=wRa3jIzZ1EY&feature=related

 

Jag

24 oktober 2009 21:17

Vilken fin text! Tack.

Kommer ihåg det som igår, fast jag trodde att de gånger vi sågs var under gymnasiet - minns inte riktigt att du gick på teaterskola.

Att jag inte kom till kafémötet (det på Kulturhuset) stämmer inte. Jag gick dit, men åkte hem innan du kom. Vet ej varför faktiskt.

Fick ett brev minns jag, men trodde på något sätt att min "teknikkompis" hade skickat det. Ja, så det kan bli.

Sorry för de där östermalmvänninorna.

Här är en fin bild från då ->

http://pic.im/dpv

PS, om du minns efternamnet finns jag på Facebook.

http://stockholmsmygstyle.blogspot.com

 

Britta

26 oktober 2009 09:51

Ha, ha. Överraskningarnas tid är inte förbi! Men, söta du, vi sågs både under gymnasiet och efter. Jag har minne som en elefant. Och man behöver ju inte kunna förklara allt, som varför man inte kom till ett kafémöte... Jag är glad att du fanns i mitt liv. Mycket var svårt då, och du tillhör ett av de där miraklen som det var så få av i mitt unga liv.


ps. Ditt efternamn minns jag mycket väl. Men FB är jag inte med i nuförtiden.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På söndag en färd till den stora ön österut. Inte varit där på ett antal år, och det krävs ny musik, ny inramning. Min kropp värker av trötthet, men hjärtat slår. Vi löneslavar... Tankarna kan värka av minnen. Musiken hjälper mig. Alltid. ...

Jag tar sommarlov. På riktigt denna gång. Och lovet är betalt. Det sägs ju att man bör njuta at det man tidigare inte fått, njuta innan man tar det för givet. Således ämnar jag  njuta av betald semester. Tre saker jag har hittills har njuti...

  En kontrasternas dag. På förmiddagen släpar jag mig ut på ett gympapass i Farsta centrum. Fräscht och fint på Friskis & Svettis anläggning. Och mycket välgörande för mig med ett pass efter endast försiktig pilatesträning pga krånglig rygg i flera...

Okej. Så här är läget. Jag ligger efter. I allt möjligt. I att blogga till exempel. Jag ligger efter i att leta upp recept på ekologisk prisvärd mat, jag ligger efter i att bo ståndsmässigt, rymligt, med varsitt rum för mig och mitt barn. Jag lig...

Hela mars har gått och inget skrivet. Mitt liv numera kan kallas ekorrhjul av vissa, och det kanske det är, men på ett hittills trevligt sätt i alla fall. I dag, långfredag - den långa dagen - beger jag mig till japanska bad där det är meningen att...