Ett av de bästa spåren på Morrisseys senaste platta är "You Were Good in Your Time". En vemodig ballad som skiljer sig något från hans annars sardoniska tonfall. Många teorier finns om vem låten är tillägnad - kanske handlar den om honom själv. Men den lämnar avtryck, och det är det viktigaste för mig.

Let the heart rest
lay back your head
you were good in your time
and we thank you
You made me feel less alone
you made me feel not quite so
deformed, uninformed and hunchback
Time takes all breath away
you were good in your time
and we thank you so
You said more in one day
than most people say
in a lifetime, it was our time
and we thank you
An end-of-the-ride sigh
your soft smile says:
"please understand, I must surrender."
Then you grip with your hand
now so small in mine
are you aware wherever you are
that you have just died?

http://www.lastfm.se/music/Morrissey/_/You+Were+Good+in+Your+Time

Läser för närvarande Julie Zehs vansinnigt udda och intelligenta

kriminalroman "Fritt Fall". Här finns en kvinnlig kommissarie med aggressivitet som en tryckkokare. Hon har emellertid lärt sig att i samtliga fall utan undantag gå emot sin egen intuition, för då löser hon fallet. Den manlige kommissaren är än mer drabbad. Han har en hjärntumör och ser trådar och samband mellan saker som ingen annan mänsklig varelse kan uppfatta. Här figurerar också två fysiker varav den ene förespråkar den s.k flervärldsteorin som går ut på att allt som är möjligt sker - bara i flera parallella världar samtidigt.

Bättre än en spirulina-cocktail, detta!

Kommande: Inget på ett tag - for I will go away.