”Du tar för ytliga andetag, andas djupare”, var det en klok människa som sa till mig. Så nu går jag omkring och djupandas, och hoppas på fulländning.

Hela kroppen måste syresättas - men man glömmer så lätt bort det.

Andning är mer betydelsefullt än man kan tro. Det är basalt, men att andas rätt är en konst. Jag har tränat en del yoga och pilates i mina dagar, så jag borde ju veta. Ändå har jag flämtat ytligt som en liten hund den senaste tiden. Inte undra på att man känner sig syrefattig - inte minst i denna ökenhetta som nu råder.

En väninna som stundtals är ganska frispråkig (och fritänkande), men som jag värdesätter oändligt, sa en gång att man kan andas sig till en orgasm. Det håller jag inte för osannolikt heller. Tänk vad lite luft kan göra.

Känner mig som sagt syresatt och i dag gjorde jag en god gärning. Jag bjöd en liten uttröttad kärnfamilj med en 1 ½-åring på färsk espresso vid sandlådan på gården. Det var uppskattat.

http://www.youtube.com/watch?v=jy4i0o7jV-g