Högt skrattade jag och väninnan C på Zita i tisdags, när vi i och för sig mätta av mat och vin, slog oss ner för att se ”Musée Haut, Musée Bas”. En milt sagt crazy satir, stundtals på gränsen till överspelad (sådant har man gärna överseende med när man är tillfredsställd av Babs förplägnad).

Det hela utspelar sig en dag på ett konstmuseum där de ena neurotiska/psykotiska familjerna avlöser de andra. Naturen slår bokstavligen mot kulturen, och museets tvångsmässige konservator får jobba hårt.

Filmen öppnar också - om än med en absurd komisk inramning - för frågor om vad konst är och får vara. Rätt så aktuellt i dessa dagar. Och ett regn av franska kända skådisar är med, så njut!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På söndag en färd till den stora ön österut. Inte varit där på ett antal år, och det krävs ny musik, ny inramning. Min kropp värker av trötthet, men hjärtat slår. Vi löneslavar... Tankarna kan värka av minnen. Musiken hjälper mig. Alltid. ...

Jag tar sommarlov. På riktigt denna gång. Och lovet är betalt. Det sägs ju att man bör njuta at det man tidigare inte fått, njuta innan man tar det för givet. Således ämnar jag  njuta av betald semester. Tre saker jag har hittills har njuti...

  En kontrasternas dag. På förmiddagen släpar jag mig ut på ett gympapass i Farsta centrum. Fräscht och fint på Friskis & Svettis anläggning. Och mycket välgörande för mig med ett pass efter endast försiktig pilatesträning pga krånglig rygg i flera...

Okej. Så här är läget. Jag ligger efter. I allt möjligt. I att blogga till exempel. Jag ligger efter i att leta upp recept på ekologisk prisvärd mat, jag ligger efter i att bo ståndsmässigt, rymligt, med varsitt rum för mig och mitt barn. Jag lig...

Hela mars har gått och inget skrivet. Mitt liv numera kan kallas ekorrhjul av vissa, och det kanske det är, men på ett hittills trevligt sätt i alla fall. I dag, långfredag - den långa dagen - beger jag mig till japanska bad där det är meningen att...