"Det där du har på dig, det luktar gott!”

Scenen utspelar sig på Hotell Diplomat en råkall januarieftermiddag. Blir bjuden på after noon tea av väninnan A, eftersom jag nyligen fyllt år. Vi har druckit säkert fyra koppar varmt härligt te (eller svart borgerligt te, som en annan väninna uttryckt saken) och mumsat i oss snittar och scones med grädde och sylt. Varför jag nämner denna till synes modesta komplimang har sin anledning. Dels för att vänninan A är synnerligen sparsam med komplimanger, dels för att hon är en kvinna med raffinerad smak. Jag blev alltså mycket glad och smickrad.

Det jag hade på mig, ja... Parfymer är underbart, men när jag väntade mitt barn försvann min lust till syntetiska dofter. Jag mådde illa av dem, helt enkelt (och allt annat också för den delen).

För några år sedan blev jag bekant med varumärket Primulina som drivs av entusiasten Anna Irestig - sjuksköterska i botten och aromaterapeut. Hon tillverkar sin egen naturkosmetik med örter och eteriska oljor som bas.

Inga slaggprodukter från industrin där inte. Inga mineraloljor, gud förbjude.

En av hennes specialiteter är konsultationer där man kan skräddarsy sin egen parfym. Man får dofta sig igenom 150 eteriska oljor, och betygsätta dem. Det låter mycket och ansträngande, men man vilar sig förstås emellanåt med näsan i en burk med kaffebönor för att neutralisera luktorganet. Med betygsättningen som grund snickrar hon ihop en parfym som är ens "egen”. Jag gjorde det, och blev fullkomligt nöjd. Har en dragning åt det lite kryddiga hållet, så det blev en del patchouli, apelsin och sandelträ.

Doftljusens värld är en djungel – eller hur?

Men jag ska tipsa om crème de la crème även när det gäller elddoft.

Jag rekommenderar:

Aroma Therapy Candle som finns hos Thann Sanctuary.

Medelhavsdoften med lavendel och rosmarin är bäst.

Det japanska märket Muji har en del trevliga aromer också.

Innovativt och trendigt.

Doftljusens drottning (eller kung) är utan tvivel det parisiska märket Diptyque.

En värld av exklusiva kryddor och annorlunda aromer.

Strax före jul besökte jag väninnan A. Hon hade Diptyques doftljus Pomander tänt i sin lägenhet, och det doftade ljuvligt.

"Du vet väl att pomander är en gammal klassisk viktoriansk julkrydda", sa hon. "Det här ljuset tänds nu överallt i de medvetna Paris-familjernas våningar."

Och en hel värld öppnade sig i mitt lättpåverkade sinne. En våning i Paris med alla goda vänner, sprakande brasa, blodrött vin i frikostiga glas, guldinslagna julklappar, och sist men inte minst – ett pomanderdoftande diptyque-ljus brinnande julnatten igenom.

Ett litet tillägg bara: Alla seriösa återförsäljare av doftprodukter bör ha en burk med kaffebönor tillhands bakom disken. Luktnerverna blir ju trötta annars. Jag är inget stort NK-fan, men vid Diptyque-produkterna på samma varuhus är detta tillgodosett.

http://www.diptyqueparis.com/

http://www.primulina.se/

 

Samlade Signaler

24 februari 2009 12:13

Den där Paris-våningen låter inte helt fel!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  På söndag en färd till den stora ön österut. Inte varit där på ett antal år, och det krävs ny musik, ny inramning. Min kropp värker av trötthet, men hjärtat slår. Vi löneslavar... Tankarna kan värka av minnen. Musiken hjälper mig. Alltid. ...

Jag tar sommarlov. På riktigt denna gång. Och lovet är betalt. Det sägs ju att man bör njuta at det man tidigare inte fått, njuta innan man tar det för givet. Således ämnar jag  njuta av betald semester. Tre saker jag har hittills har njuti...

  En kontrasternas dag. På förmiddagen släpar jag mig ut på ett gympapass i Farsta centrum. Fräscht och fint på Friskis & Svettis anläggning. Och mycket välgörande för mig med ett pass efter endast försiktig pilatesträning pga krånglig rygg i flera...

Okej. Så här är läget. Jag ligger efter. I allt möjligt. I att blogga till exempel. Jag ligger efter i att leta upp recept på ekologisk prisvärd mat, jag ligger efter i att bo ståndsmässigt, rymligt, med varsitt rum för mig och mitt barn. Jag lig...

Hela mars har gått och inget skrivet. Mitt liv numera kan kallas ekorrhjul av vissa, och det kanske det är, men på ett hittills trevligt sätt i alla fall. I dag, långfredag - den långa dagen - beger jag mig till japanska bad där det är meningen att...