Det är ju inte så att man njuter av de här till synes helglika men i grunden kommersiella dagarna. Alla hjärtans dag... Hur kul är den dagen för en frånskild singelmamma som kanske inte har vunnit första pris i tur i kärlek de senaste åren? Jag kvalar nog inte ens in på medaljpallen.

Och i dag - Mors dag. Ja, min egen mamma är död. Jag borde åka till hennes grav som jag besöker allt för sällan, för det gör så ont, och är långt, och påminner mig om det svåraste året i mitt liv. Och på min egen dotters 8-åriga axlar kan man inte lägga bördan att komma ihåg denna geléhallons- och chokladkakedag som man har gjort Mors dag till. Nej... Hur dåligt ska man behöva må?

Mycket bra mår jag däremot när jag ser på Mästarnas mästare. Jag som är allergisk mot sport på tv sedan barndomen har blivit helt biten! Och mycket tack vare "den gamle" - Ingmar Stenmark. Mannen med integritet med stort I. Överlägsen och ödmjuk - I love it.

Och snart kanske dottern och morfar kommer med de där jordgubbarna som jag önskade mig i alla fall. Till Mors dag.

Man får väl fixa för sig!

http://svt.se/2.114253/mastarnas_mastare