Långfredagens påskmiddag hos min pappa avlöpte som väntat. Det som var nytt var att jag inkallades en timme i förväg för att ”hjälpa till” med maten som det sades. Gästerna som väntades var som vanligt min syster och svåger, deras döttrar med respektive - varvid en av dessa unga män var ny i sammanhanget. En debut således, och då kanske min far tänkte att det var bäst med assistans. Men då känner man inte honom...

När jag anlände till min fars hus var bordet redan dukat. Ölglas, snapsglas, dessertvinsglas, dessertskedar och bestick för två tallrikar. Skulle bli påskbuffé. Så gott som det mesta var uppskuret och inlagt på fat i kylen. Hjälpen bestod inte i att plocka fram mat, utan att sätta på plattan med köttbullar och prinskorv och sedan ”vakta plattan” i en timme som det sades. Jaha. Allt detta medan radion stod på - allsvenskan i full gång på hög volym.

Gästerna anlände, och min äldsta systerdotters fästman gjorde ett mycket gott intryck, vilket inte var överraskande alls. Pappa talade fotboll med honom, ty fästmannen hade ju spelat såväl i Väsby som i Syrianska.

Det tittades lite i gamla fotoalbum och skrattades en del. Pappa dukade av, dukade på. Det skålades med snaps och berättades släktanekdoter… Hm.

Till min stora glädje fick jag ett påskägg av min storasyster med lite av varje i. Det var jag mycket glad för, eftersom jag fortfarande är ett barn längst där inne. Eller på ytan också, ibland.

Varm av snaps och madeira gjorde jag en liten mini-intervju med mina släktingar. Jag frågade var och en vilken deras favoritfilm var - de fick bara säga en. Min pappa var snabbast: ”Den längsta dagen” (1962). Titeln lämplig för långfredagen tänkte jag, men sa det inte. Historiskt om Dagen D.

Min syster var också inne på tema andra världskriget och svarade ”The Pianist” av Roman Polanski.

Svåger - som är egensinnig - skulle bryta av lite grann, vilket är fullkomligt tillåtet, så han sa: ”Dirty Dancing”. Inte nog med det. Han ville också att jag skulle ställa frågan ”Varför just den?”, varvid han skulle svara ”Jag vet inte”. Då sa jag: ”Nobody puts Baby in a corner!” Och så var saken utagerad.

Min yngsta systerdotters pojkvän var inne på det romantiska och svarade ”Titanic”. Men yngsta niecen förklarade att det han egentligen tyckte bäst om var en scen från maskinrummet och en fascination för fartyget i sig. Nåja. Kate Winslet var söt också. Yngsta niecen själv var mer inne på det blodiga och makabra – ”Sweeney Todd”. Eller så var det nåt med Johnny Depp. Just det.

De unga nyförlovade så till sist. Hon: ”Ghost”, för den fina låten och för att hon gråter till den fina låten. Han: Först ”Blood in, Blood out” om gängkulturer i LA. Men, nej, han ändrade sig. ”Serpico” - en polisrulle från 70-talet med Al Pacino. ”En av hans bästa.”

Så var frågestunden över. Och själv hade jag ingen aning om vilken min egen favoritfilm var. Det finns ju så många. Men jag nämnde ändå ”Persuasion” från 1995 och Miyazakis ”Det levande slottet”.

Svårt, det där… Men ingen lyssnade.

”Någon som vill ha förfriskningar?”, sa min pappa med hög röst.

http://www.imdb.com/title/tt0056197/

http://www.thepianistmovie.com/

http://www.dirtydancing.com/site.php

http://www.titanicnorden.com/filmen/

http://www.sweeneytoddmovie.com/

http://www.imdb.com/title/tt0099653/

http://www.imdb.com/title/tt0106469/

http://www.imdb.com/title/tt0070666/

http://www.sonypictures.com/classics/persuasion/persuasion.html

http://www.imdb.com/title/tt0347149/