Det är så skönt att vara inomhus. Det är det enda omdöme jag har om vädret just nu.

Jag välsignar min varma lägenhet, mina fårullstofflor, mina fleecefiltar och mitt duntäcke och alla mina yllekoftor.

Jag välsignar mitt te, mina böcker, ja, till och med min dumma tv, då och då.

I välsignelsen ingår också starkt kryddad mat och min dotters varma 8-årskropp bredvid mig i soffan.

Mycket snart blir det emellertid extern värme. Byte av klimat, helt enkelt.

Vin ska drickas, sol ska insupas. Man talar spanska där.

En helt annan sak. Det har tyvärr blivit för svårt att lyssna till Patti Smith. Och absolut inte för att hon inte är bra, tvärtom! Men det gör så helvetes ont, på ren svenska. Hennes musik ristar skåror i min kropp, känns det som, och alltså blir det inget lyssnande. Liksom doft kopplar man ihop musik med skeenden, och med Smith i lurarna går mina tankar oavkortat till min mammas död 2008 och alla händelser i anknytning till det. Hela hjärnan placeras liksom där, då.

Jag ska trots allt drista mig till att läsa hennes biografi ”Just kids” som jag fått.

”Begins as a love story and ends as an elegy” står det på baksidan. Jo, just det…

Skåror får väl ristas. Skönt är det i alla fall att vara inomhus när så sker.

Älskade nya svåra liv - höst 2007