Senaste inläggen

Av Britta - 11 mars 2011 13:20

Så föll det sig så att jag på onsdagen denna vecka gick och lyssnade på den tyska författarinnan Juli Zeh på Kulturhusets internationella författarscen.

Kände mig ytterst privilegierad, ty jag fick sitta på första raden tack vare M:s förlagskontakter och åtnjuta allt på nära avstånd.

Blev också glatt ego-överraskad av att jag förstod en hel del av vad Zeh sa. Då menar jag tyskan, förstås, för resonemanget var ju glasklart och lämnade inga frågetecken.


Denna utsökta författare är jurist, född på 70-talet, och hon har en hjärna skarp som en knivsegg. Dessutom är hon rolig - både i samtal och i sina böcker.


I samtalet avhandlades hennes studieår och om varför hon valde att läsa juridik. Zeh hävdade att man som juridikelev avvänjdes all tanke på moral under studierna - allt skulle renodlat handla om lag och rätt, vilket man kan tycka är logiskt. Men hon menade också att ett rättssamhälle egentligen inte kan existera utan moral. Det var bara en av alla hennes intressanta reflektioner.


Sedan kom samtalet förstås in på hennes litterära verk - främst den senaste: dystopin Corpus Delicti, som hon benämner som en tesroman.


Zeh menar att en dystopi egentligen inte siar om framtiden, utan den beskriver och skruvar till samtiden. Och det kan man verkligen säga om Corpus Delicti .

Där härskar en hälsodiktatur (i teorin utan våld, men totalitära medel blir ändå oundvikliga). Metoden, som är en ren förnuftspraktik utan invägning av känslor, nostalgi, empati får stå som norm för den hälsa som staten ska få människor att uppnå och bibehålla. Känns det igen?


Utövare och skapare av Metoden i Corpus Delicti är Kramer - en figur som Zeh hävdar har förnuftsmässigt rätt, men att ha rätt är ju inte samma sak som att tillämpa empati och mänsklig moral.

Hon säger vidare att Kramer är hennes bild av den manliga erotiken - en man som i sin självklarhet går in i ett rum och bara har rätt. "Den bilden säger nog tyvärr en hel del om min mansbild" tillägger Zeh.


Ja, jag kan inte återge allt som sades, men jag blev mer berörd och upplyft än jag blivit på mycket länge.

Tänker också i mitt stilla sinne på Zehs bild av mannen och erotiken. Och att en man kan också komma in i ett rum - och ha alldeles fel. Eller?


 http://www.kulturhuset.stockholm.se/default.asp?id=17039&ptid=12253&Category=Internationell+f%C3%B6rfattarscen

Av Britta - 5 mars 2011 18:54


Om man har ett barn i melodifestivalålder och ändå vill ha förståndet i behåll när allt det här tävlandet coh kvasiskämtandet är över, så kan man göra som jag och min dotter - sjunga alla låtar på låtsasjapanska! Ni anar inte vilka lyft en del låtar får. Det blir liksom Lost in translation/Miyazaki-vibbar direkt. Hå hå ja ja...


Efter att ha vistasts i en löpande band-turism på en kulissort i en vecka är jag så glad över att komma hem. Jag är en dålig turist på alla möjliga sätt. Blir lätt orolig på resa, irriterad på hotellpersonal, alienerad i hjärtat, bränd på huden. Men den här gången var det inte så illa. Solen var lagom och värmde - brände inte. Intag av frukt, rikligt med rörelse, trevliga bekantskaper och en mycket mycket nöjd dotter gjorde också saken bättre.

Av Britta - 21 februari 2011 16:46


Det är så skönt att vara inomhus. Det är det enda omdöme jag har om vädret just nu.

Jag välsignar min varma lägenhet, mina fårullstofflor, mina fleecefiltar och mitt duntäcke och alla mina yllekoftor.

Jag välsignar mitt te, mina böcker, ja, till och med min dumma tv, då och då.

I välsignelsen ingår också starkt kryddad mat och min dotters varma 8-årskropp bredvid mig i soffan.

Mycket snart blir det emellertid extern värme. Byte av klimat, helt enkelt.

Vin ska drickas, sol ska insupas. Man talar spanska där.


En helt annan sak. Det har tyvärr blivit för svårt att lyssna till Patti Smith. Och absolut inte för att hon inte är bra, tvärtom! Men det gör så helvetes ont, på ren svenska. Hennes musik ristar skåror i min kropp, känns det som, och alltså blir det inget lyssnande. Liksom doft kopplar man ihop musik med skeenden, och med Smith i lurarna går mina tankar oavkortat till min mammas död 2008 och alla händelser i anknytning till det. Hela hjärnan placeras liksom där, då.


Jag ska trots allt drista mig till att läsa hennes biografi ”Just kids” som jag fått.

”Begins as a love story and ends as an elegy” står det på baksidan. Jo, just det…

Skåror får väl ristas. Skönt är det i alla fall att vara inomhus när så sker.


Älskade nya svåra liv - höst 2007



  



Av Britta - 9 februari 2011 18:25

Nu vill jag bara säga det, så har jag det sagt. Jag kan lugnt konstatera att Juli Zeh är min favoritförfattare. Åtminstone en oerhört stark kandidat just nu. Och detta bara efter att ha läst en och en halv bok av henne. Fritt fall - en kriminalhistoria läste jag förra sommaren och redan där föll jag för hennes kalla ton, hennes meta-naturvetenskapshumor och hisnande intelligens.


Och bättre blir det i Corpus Delicti som jag nu avnjuter, och jag vill knappt bläddra för jag vill inte att boken ska ta slut. Och DET är ovanligt för att vara mig.

Här skildrar Zeh en mardrömslik häslodiktatur, där ingen får sätta sig upp mot "metoden" för då är det liksom rökt. Associationerna går osökt till vår egen västerländska träningsreligion och alldeles absolut till det utbredda kbt-tänket som monopolrecept på framgång.. Jag blir hög av det här. Nästan så att jag vill svära - fult.

Wonderful!

Det blir till att gå på internationell författarscen på Kulturhuset den 9 mars, då denna super-författarinna dyker upp.


Och tack kära M för ditt goda goda te som du gav mig! Hela kvällen räddad.


http://www.juli-zeh.de/autorin.php


http://www.kulturhuset.stockholm.se/default.asp?id=3191&domain=http%3A%2F%2Fwww%2Ekulturhuset%2Estockholm%2Ese%2F&url=default%2Easp%3Fid%3D36966


http://www.inthemoodfortea.se/index.htm

Av Britta - 6 februari 2011 20:11


"Att älska livet mer än dess mening". Ja, det är eftersträvansvärt. Orden kommer tydligen från Dostojevskijs "Bröderna Karamazov". Den läste jag i sen tonår, och jag antar att alla de existentiella och teologiska diskussioner som förekom i den var en aning svårsmälta för mig då. Men jag minns att jag fann den helt okej. "Idioten" var emellertid bättre. Mer dramatik.


Såg ett samtal mellan troende och icketroende vetenskapsmän på Kunskapskanalen i kväll, denna utmärkta kanal. Man gnabbades mycket om bevisbördan och på vem den ligger. Alla fyra deltagare var män, och jag blev ganska trött. Det kändes bara som en tävling, positionering. Ingen egentlig vilja till att lyssna på varann och röra vid de djupare skikten. Nödigt var det, enligt min åsikt. Men värt att titta på ändå. Just för att få konstatera detta kanske...










Av Britta - 28 januari 2011 16:52

Funderar på just nu: Jussi Björling, tåg, terasser på Gran Canaria, spotifymissbruk, spotifyeufori, en pojkvän våren -89 som doftade kanel och kryddor, barns ostoppbara nyfikenhet, doften av min dotters hår, Ole Henriksens översuperfantastiska herbal day creme, köpa nya gympaskor på Löplabbet i Globen, tiden, döden, livet, den kommande våren och dess obarmhärtiga ljus, att smärtan äntligen börjar ta mindre plats, att jag är stark, att jag älskar mitt hem, har jag frukt hemma?


I morgon blir det, trots förkylning, Chesty Morgans 20-årsjubileum på Göta källare.

Det får mig att minnas tidigt 90-tal.


http://www.orkesterchestymorgan.se/



Av Britta - 9 januari 2011 23:00


Har just sett Tom Alandhs tredje film om före detta missbrukaren Pia Sjögren. Levt ett hårt liv har hon, milt sagt. Varit uteliggare långa perioder, blivit intill döden misshandlad, mist sina barn till fosterfamiljer. Nu är Pia själv orolig för sin dotter Jenny som stundtals är psykiskt dålig och hänfaller åt droger. Bräckliga, repetitiva liv...

Pias järnstarka mamma, nu över 80, är så vacker, så glasklar, trots all sorg som faktiskt aldrig blev till bitterhet. Den kvinnan är nog bland det vackraste jag sett. Inifrån och ut, så att säga.


Se länk här:

http://svt.se/2.122744/1.2279310/leva_livet?lid=puff_2289110&lpos=lasMer


  


Ja, man blir än mer påmind om att det är en privilegierad position att ha ett friskt och levande barn. Som man dessutom nuförtiden kan dricka te med.


Häromkvällen ville min dotter ha testund  så jag lagade till ett mycket tjusigt te med lakritsrot och honung, inköpt på Hasseludden. Efter att ha sniffat i sin tekopp brast hon ut: "Usch, det luktar som en hunds andelukt!"

Jaha. Sedan var hela den testunden förtsörd. Jag som älskat detta te, kunde inte släppa tanken på att jag egentligen hade en dreglig hundnos mitt i koppen.

Fantasins power.


Av Britta - 4 januari 2011 10:21

Vacker solförmörkelse i dag, och det nya året 2011 känns lovande.

Eller beror det på elvan, dubbelettan, det magiska talet?

Enligt den kinesiska spådomskonsten I ching betyder hexagrammet 11 fred,

eller så här:


PEACE. The small departs,
The great approaches.
Good fortune. Success.


Inte så dumt.


Om man inte enkom vill förlita sig på siffror kan man läsa NE:s intevju med diplomaten och fd utrikesministern Jan Eliasson om medlingssituationerna i världen under året som gick. Intressant läsning.


http://www.ne.se/rep/en-medlare-ser-tillbaka-p%C3%A5-%C3%A5ret-som-gick?blogVisit=podium



Skapa flashcards